Idag har vi startat dagen med en långpromenad ut på Korpaholmarna med min mamma. Soliana i selen, så smidigt och hon är alltid så nöjd där i.
Vi hade med oss kaffe och frukt ut, tyvärr glömde vi picnic-filten så vi fick sitta på kottar och barr.




Tacksam och stolt över att jag nu helammat Soliana i över 10 månader. Kom ihåg när hon föddes och första 2 veckorna var hemska. Det gjorde så ont och jag grät flera dagar i rad varje gång hon skulle äta. Då kunde jag bara drömma om att nu, 10 månader senare, kunna sitta utomhus utan någon som helst smärta och bara njuta. Kvinnokroppen är fantastisk ❤️
Lämna en kommentar